Nätverk för
Fred och Rättvisa

Framsidan  Tidningen  Nätverket    Kalendarium
Afghanistan    Palestina    Irak   


2002-05-07
Demokrati och frihet

Med en blandning av glädje och förvåning läste jag Unnés debattinlägg om höger-vänsterskalans avsevärda brister i BT 2002-03-05. Liksom Unné använder jag mig av epitetet frihetlig för att beteckna min ideologiska hållning. Vad jag vänder mig mot är alla former av hierarkier, oavsett om det handlar om fascism, statskommunism, kapitalism eller vår parlamentariska form av demokrati. Men jag följer inte beteckningen "frihetlig" med "kapitalist", då jag anser kapitalismen inte är förenlig med individens frihet - inte flertalets i alla fall.

Jag delar Unnés syn på att statligt tvång är ett otyg, men däremot inte tron på kapitalismen, vilket visar att vänster-högerskalan fortfarande har en viss relevans. Den grundläggande motsättningen är synen på människans natur. Högern ser egoismen som människans främsta drivkraft, medan den vänster jag står för pekar på människans behov av gemenskap. Liksom Unné anser att marknaden kan ersätta mycket av staten, menar jag att den mänskliga gemenskapen kan ersätta staten helt och hållet.

Innan jag tar upp kapitalismen till granskning vill jag skriva lite om demokrati. Själva ordet betyder folkstyre, inget annat och varken mer eller mindre - exempelvis säger det inget om samhällets eller produktionens organisation. Men en rimlig tolkning är att jag som individ i ett demokratiskt samhälle vid varje given tidpunkt skall ha samma demokratiska rättigheter som andra. Det skulle innebära att alla på lika villkor skall ha rätt att delta i styret av samhället. Därmed skall alla också ha möjlighet att delta i beslut som berör mig själv - utan att denna rätt hindrar andras samma rätt. Utgår man endast från begreppet demokrati, och inte blandar in andra tankegångar kommer vi inte längre än så här.

Problemet med så gott som alla kapitalister är att de blandat samman kapitalism med demokrati - ty denna koppling är endast ideologisk. Den bärande tanken är att man efter bästa förmåga skall anskaffa så mycket pengar som möjligt, och detta skall ske på "lika villkor". Med lika villkor avses främst att ingen stat blandar sig i de fria marknadskrafterna och lägger upp hinder. Att även befintliga företag lägger upp handelshinder för nya konkurrenter ignorerar Unné.

Tar vi då fasta på lika villkor är det inte alls orimligt att kräva att alla får börja med lika möjligheter. Gör vi som kapitalisterna och bortser från att vi alla är olika och har olika förmågor är minimikravet att alla får börja med samma summa pengar. För ett maratonlopp där vissa får starta 100 m före mål är inte ett lopp på lika villkor.
Nu kommer man till det paradoxala faktum att det skulle innebära att man skulle få ta från de rika och ge till de fattiga - men det är ju enligt kapitalisterna ett ingrepp mot individens frihet.

Vi är vana vid att tänka oss en demokrati som något som innebär att man i möten eller genom omröstningar deltar i samhälleliga beslut. Kapitalisternas syn på saken är att den enda frihet vi skall ha är den ekonomiska, och den skall vi utnyttja till att tjäna pengar. Först sedan kan vi få något inflytande, och då endast som producenter och konsumenter. Ju mer man producerar och konsumerar, desto mer inflytande.

Vårt värde som individ ligger alltså inte i att vi är människor, utan värdet mäts i vår förmåga att producera. Att vi dels har olika förmågor, och dels att vi har mer eller mindre pengar att börja med blundar kapitalisten för. Om man skulle beakta dessa till synes uppenbara problem, skulle det leda till omfördelning, och därmed vad kapitalisten kallar för ofrihet.

Under kapitalismen har vi i stora drag två grupper i samhället - de som äger produktionsmedlen och de som arbetar åt de förra. Låt oss ta en fabrik som exempel och jämföra kapitalism med demokrati. Vad som produceras i fabriken styrs delvis av marknaden. Marknaden sägs vara hela folket och därför skall det ses som demokratiskt. Men det hänger återigen på konsumtionsförmågan hur mycket inflytande man får i praktiken. Att reklamen ändrar våra köpvanor är givet, annars finns det ingen rimlig anledning att använda sig av reklam.

Hur produkterna i fabriken produceras - som till exempel under vilka förhållanden, huruvida det sker miljövänligt eller hur förtjänsten skall fördelas mellan ägare och arbetare är upp till ägarna själva. Ett kapitalistiskt företag styrs inte demokratiskt då arbetarna inte har någon rösträtt. Att demokrati och kapitalism är två väsensskilda begrepp är enkelt att illustrera. En folkomröstning som beslutar att företagen skall vara demokratiskt styrda av de anställda står inte på något sätt i strid med de demokratiska värdena, men dock med det kapitalistiska definitionen av frihet och rättvisa.

De kapitalister som liksom Unné kallar sig frihetliga (kallas även anarko-kapitalister), menar att man som arbetare fritt kan välja arbetsgivare och därmed kunna skaffa ett arbete med goda förhållanden och bra lön. Detta kräver att utbudet av arbetstillfällen överstiger antalet arbetare - annars finns inga möjligheter att ställa krav. Utgår man från kapitalismens idé om egoism som drivkraft är det rimligt att anta att arbetarnas mål är ständigt ökad lön. Det är numera allmänt bekant att det leder till ökade varupriser, det vill säga inflation. För arbetsgivarna finns det en enkel lösning på problemet, som praktiseras redan idag. Man ser till att det alltid finns en arbetslöshet, så man själv kan bestämma lönerna - för en arbetare är en låg lön bättre än ingen alls.

En demokrati är ett samhälle som ger alla medborgare rätt till samma mått av inflytande - inte en illusion om en potentiell möjlighet att kunna få inflytande. Man kan tycka vad man vill om kapitalismen, att den är rättvis eller orättvis, men den har ingeting med demokrati att göra.


Mattias  Linder



Senaste debattartiklarna
Fattiga länder måste få ha hållbar tillväxt - med social utveckling! (2010-03-16)
Anders Hjorth

GÄLLER INLÄRD EGENOKUNNIGHET VID MIGRATIONSVERKET? (2008-11-26)
Jan Åberg

Vettlöshetens triumf (2008-09-13)
Tryggve Emstedt

Tobias tummetotten Billströms nya lag om arbete (2008-04-01)
Tryggve Emstedt

Regeringens ”hål i huvudet-politik” (2008-03-12)
Tryggve Emstedt

Framgång i klustervapenförhandlingar - Sverige allt mer isolerat (2008-02-26)
Rolf Lindahl

Sverige och motståndet mot krigen i Vietnam och Irak (2007-12-11)
Mattias Linder

Kalendarium


404 Not Found

Not Found

The requested URL /external/calendar-nffr.asp was not found on this server.

Senaste artiklarna


Spöksonaten och flyktingpolitiken (2012-04-27) Agneta Pleijel

Inför studieupptakten den 6 februari (2012-01-09) Tommy Josefsson

Ogaden - det glömda folkmordet (2011-12-14) Ingemar Gustafsson

Apropå EAPPI och Reut Sadaka (2011-04-20) Åke Widfeldt

Inspirationsmöte kring idén om internationell saluhall i Borås (2011-02-07)

Nätverk för Fred och rättvisa | Sjuhärads fria tidning | Redaktionen: redaktionen@fredochrattvisa.org         Om nätverket