Ett sådant ”strupgrepp” fick vi beskåda genom gränspolisen i Dalarna som mitt under pågående semester - i början av juli - ser till att gå in med 7-8 poliser till Stella från Ryssland som bott i Sverige i mer än fem år och har två barn födda i Sverige.
Stella bor med sin man och sina tre barn - varav det yngsta bara är ett halvår - helt öppet på Vikmanshyttans förläggning som drivs av Migrationsverket.
Först griper man mannen och sedan mamman och de tre barnen som inte får packa utan bara ta med sig det viktigaste på mindre än fem minuter. De fick inte ens gå på toaletten och naturligtvis fick de inte packa ner nappar, gosedjur, kläder och andra livsnödvändiga saker innan man i ilfart för familjen till förvaret i Gävle och nästa dag är familjen ute ur landet efter att ha tagits in genom en mindre tullstation i Ryssland.
Familjen får inte heller med sig ID-handlingar och andra viktiga dokument och än mindre får man med sig pengar för att klara sig.
En trebarnsfamilj utan bostad och pengar skall förväntas klara sig själv i sitt ”hemland” som man lämnat för mer än fem år sedan. T o m ryska media blir intresserade av den vulgärbrutala avvisningen.
Man frågar sig varför polisen har behov av att skämma ut sig på detta gränslösa sätt och visa denna terrorliknande ondska? Jag har inget bra svar annat än att polisen möjligen tycker om att visa sin makt på det här motbjudande sättet och uppenbarligen har man inga regler eller chefer som är intresserade av att skydda de svagaste i vårt samhälle.
Hur kan det komma sig att vi med skattemedel låter myndigheter härja fritt?
De som skall vara den yttersta garanten för att barn får det skydd de behöver.
Hur kan det komma sig att just gränspolisen har så ofantligt gott ställt att man kan avvara 8 personer till ett ingripande där det varit lämpligt med en civilpolis och en socialarbetare. Hur kan de beslutande i våra kommuner gå med på att polisen får agera på det här sättet i ”deras” kommun?
Ett otal frågor kommer upp och de lämnas alla obesvarade. Astrid Lindgrens ”Bullerbysverige ” har ännu en gång visat sin smutssvarta sida. Behovet av en lag med minimiregler är förskräckande aktuellt.
Vilka politiker orkar kämpa för människor som inte ens får rösta i landet? Vilka höga poliser i Dalarna ( kunde lika gärna varit i Gävle-alla vet väl hur polisen for fram i Adel-ärendet) vågar säga något?
Jag väntar med spänning på svar men tror att höga ansvariga poliser även denna gång är lika fega och ynkliga som det ”fotfolk” som kränkt den här familjen och som oupphörligen fortsätter att kränka till dess att den nyssnämnda lagen har kommit. Om man nu tänker respektera en sådan lag. Det vet man ju aldrig med tanke på vad som sägs om myndigheters agerande i barnkonventionen. En skyddslagstiftning som blivit en ”papperstiger” och ett makabert skelett över ett förfulat och förtvinat barnperspektiv.

Gävle den 5 augusti 2008