Nätverk för
Fred och Rättvisa

Framsidan  Tidningen  Nätverket    Kalendarium
Afghanistan    Palestina    Irak   


2007-04-22
Garanti om arbetslöshet ger lägre löner

Regeringen föreslår nu i vårbudgeten att arbetslösa ungdomar mellan 16 och 24 år måste söka jobb på arbetsförmedlingen 30 timmar i veckan, annars mister de sitt a-kassestöd. Detta som kallas för "jobbgaranti" kommer att beröra ca 30 000 ungdomar, och kommer som en statlig ersättning för de kommunala programmen. Förutom att det är en finurlig övning i orwellskt nyspråk att kalla ett tvång för en garanti, kommer det även orsaka problem för arbetsgivare och lägre lön för arbetare.

Redan tidigare hade många arbetsförmedlingar krav på att arbetslösa skulle söka ett visst antal jobb varje vecka. Resultatet blev att många arbetslösa tvingades söka jobb som låg utanför deras kvalifikationer, vilket belastade anställningsförfarandet hos en del företag. Dessutom fick många sätta sig vid telefonen och ringa företag som inte ens sökt folk, och jag har själv talat med företagare som ondgör sig över detta "j**vla ringande". Låt oss göra en enkel kalkyl för ungdomarna, där vi lågt räknat utgår från att man hinner med en ansökan i timman. Det ger 30 * 30 000 = 900 000 ansökningar i veckan! Eftersom förslaget tycks vara måttligt genomtänkt kan man anta att det ligger något annat bakom.

En het kandidat till detta något är en nationalekonomisk teori som går under beteckningen NAIRU, "non-accelerating inflation rate of unemployment". Det kan låta krångligt, men jag skall snart försöka göra det enklare. Kort så säger teorin att inflationen (att pengar minskar i värde) hänger samman med arbetslösheten via lönerna. Teorin säger att om lönerna ökar så tvingas företagen höja sina priser för att uppväga kostnaden för de ökade lönerna (tanken att sänka vinsten faller tydligen på sin egen orimlighet). Höjda löner och höjda priser är just vad inflation betyder – även om arbetarna får högre lön i kronor räknat så kostar också varorna mer. Man får mindre för pengarna alltså. Varför inflation är dåligt en ganska dimmig historia som brukar sammanfattas med att den skapar "osäkerhet på marknaden".

Inflationen måste alltså förhindras, och då den hänger samman med lönerna måste man se till att lönerna inte höjs för mycket (att inflationen också hänger ihop med höjda priser som i sin tur hänger ihop med företagens vinster, det ses som sagt inte som relevant i teorin). På något sätt måste lönerna hållas nere. Nu kommer det fiffiga, och vi tar det enkelt. Vi vet att det som det finns mycket av, som vatten – är billigt, och det som det finns litet av – som guld – kostar mycket. Få arbetslösa och många lediga jobb betyder alltså högre löner (arbetarna kan ställa högre krav på lön då företagen inte har så många att välja på) medan många arbetslösa och få jobb betyder lägre löner (arbetarna kan inte ställa så höga krav på lön då företagen lätt hittar någon annan).

Vad vi i praktiken får från teorin är en arbetsmarknad där "stat och kapital" ser till att företagens makt på arbetsmarknaden är starkare än löntagarnas. Ann Wibble beskrev i sina memoarer hur den borgerliga regeringen i början av 90-talet sparkade offentliganställda för ett bekämpa inflationen. Socialdemokraterna fortsatte på samma väg, och räknade med hjälp av ekonomer hela tiden fram hur stor arbetslösheten skulle vara enligt NAIRU. För ett antal år sedan var den låga arbetslösheten i USA en stor nyhet då den skapade oro i den Amerikanska ekonomin. Om än med mindre uppståndelse rapporteras detsamma nu i dagarna – det man oroades för då och oroas för nu är att inflationstakten skall öka. Privata finansinstitut drar öronen åt sig, och centralbanken ser till att höja räntan för att "kyla av ekonomin". I klarspråk betyder det mindre jobb och fler arbetslösa.

Eftersom vi enligt teorin är tvungna att ha arbetslösa, skulle man då inte kunna tänka sig att de får ersättning som "inflationsbekämpare"? De gör ju nationalekonomisk nytta? Men då har man missuppfattat teorin. Poängen är inte att ha många utan arbete, utan att ha många utan arbete som också söker jobb. Lönerna hålls endast nere om många söker de jobb som finns. Häri ligger en sannolik förklaring till regeringens senaste upptåg med "jobbgarantin". Ju fler som söker de jobb som finns (och inte finns, för den delen), ju lägre löner. Ser man sedan till alla andra krav, garantier och vad de nu döpts till, fungerar de också sammantaget öka den frustration som man som arbetslös känner i vilket fall. Man skall vara beredd att göra vad som helst till vilket pris som helst, där det ändå garanterat inte finns tillräckligt att göra. Den enda garanti vi har i det här sammanhanget är arbetslöshetsgaranti.


Mattias  Linder



Senaste debattartiklarna
Fattiga länder måste få ha hållbar tillväxt - med social utveckling! (2010-03-16)
Anders Hjorth

GÄLLER INLÄRD EGENOKUNNIGHET VID MIGRATIONSVERKET? (2008-11-26)
Jan Åberg

Vettlöshetens triumf (2008-09-13)
Tryggve Emstedt

Tobias tummetotten Billströms nya lag om arbete (2008-04-01)
Tryggve Emstedt

Regeringens ”hål i huvudet-politik” (2008-03-12)
Tryggve Emstedt

Framgång i klustervapenförhandlingar - Sverige allt mer isolerat (2008-02-26)
Rolf Lindahl

Sverige och motståndet mot krigen i Vietnam och Irak (2007-12-11)
Mattias Linder

Kalendarium


404 Not Found

Not Found

The requested URL /external/calendar-nffr.asp was not found on this server.

Senaste artiklarna


Spöksonaten och flyktingpolitiken (2012-04-27) Agneta Pleijel

Inför studieupptakten den 6 februari (2012-01-09) Tommy Josefsson

Ogaden - det glömda folkmordet (2011-12-14) Ingemar Gustafsson

Apropå EAPPI och Reut Sadaka (2011-04-20) Åke Widfeldt

Inspirationsmöte kring idén om internationell saluhall i Borås (2011-02-07)

Nätverk för Fred och rättvisa | Sjuhärads fria tidning | Redaktionen: redaktionen@fredochrattvisa.org         Om nätverket