Nätverk för
Fred och Rättvisa

Framsidan  Tidningen  Nätverket    Kalendarium
Afghanistan    Palestina    Irak   


2011-02-07
Inspirationsmöte kring idén om internationell saluhall i Borås

Arrangörer:      Föreningen Glokala Sjuhärad     

                                    Studieförbundet Vuxenskolan Sjuhärad

Plats:                  Studieförbundet Vuxenskolan, Göteborgsvägen 10,Borås

Tid:                    Torsdagen den 20 januari 2011,  kl 16.00 – 19.30

Deltagare:           Daniel Uddling, Anne-Marie Ekström, Liisa Larsson, Annika Beckung, Laila Ekström, Anna Grahn, Tom Andersson, Eva Berggren, Ingemar Gustafsson, Anneli Samuelsson, Shalin M Zadeh, Luay Hatam, Hassan Saad, Claes Bergqvist, Johan Walter, Håkan Lindström, Ahou Ndzaye, Welli Abdi, Åke Widfeldt och Solveig Lindh-Josefsson. 

Glokala Sjuhärads ordförande Solveig Lindh-Josefssonhälsade välkommen och presenterade föreningen och dess verksamhet.

Initiativtagaren Annika Beckung, Kyrkornas Flyktingrådgivning, berättade om bakgrunden:

- Såvitt jag förstår, är Sverige på väg in i en period av ganska hög ekonomisk tillväxt. Denna kommer att ge möjligheter i samhället för de välutbildade. Jag känner däremot oro för de korttidsutbildade som står långt från arbetsmarknaden. I Sjuhärad har 43 % av alla arbetslösa bara grundskola eller lägre utbildning

- Många elever i invandrarundervisningen når inte upp till målen. Det krävs en hög språklig nivå för att på allvar kunna konkurrera i samhället. Många ger upp. Det blir för stor diskrepans mellan mål och verklighet. Vad jag ändå ser, är hur mycket kraft det finns bland människor. I bland annat kvinnogrupper har jag hört hur de bedrivit någon form av handel i sina hemländer.  

- I Sverige valsar de runt från det ena åtgärdsprojektet till det andra. Nu växer det upp en generation barn och ungdomar som ärvt arbetslöshet. I Göteborg och på andra håll har man lyckats skapa viss alternativ arbetsmarknad. Skulle inte vi i Borås kunna lyckas skapa något liknande i form av en internationell saluhall ? En sådan skulle samtidigt bli en viktig social mötesplats. Borås skulle kunna bli berömt inte bara för sina skulpturer utan också för sin kulturella mångfald.

- Meningen med dagens möte är att vi träffas för att befrukta varandras idéer.

 Johan Walter, utredningshandläggare för saluhallsidé i Göteborg:

- I Sverige finns nu 50.000 somalier, en grupp som ökar snabbt i antal. Gruppen har fördubblats på en ganska kort tid. I Göteborg har antalet ökat från 3000 till 7000. Sysselsättningsnivån i Sverige ligger på cirka 20 procent. Bland de somalier som kom till Sverige runt 1990 är 35 procent sysselsatta – antalet ökar väldigt långsamt i relation till tidsfaktorn.   

- Sedan april 2010 råder tuffa regler för anknytning till somalier. Somaliapolitiken förändras varje år – fram och tillbaka. De som uppger att de är hotade av terrororganisationen Al Shabab får uppehållstillstånd.

- I Sverige och andra europeiska länder med stora somaliska grupper är integrationen dålig. Somalierna kom sent till USA och har där och på olika håll i Afrika och Asien lyckats komma in betydligt bättre i samhällena. I dessa länder lyckas somalierna i hög grad med eget företagande. I USA finns en sysselsättningsgrad på 65 procent. Basarer blir en språngbräda över till det amerikanska samhället.

- I USA ser man positivt på stöd till etniska grupper i samhället. Det gör man inte i Sverige. Här är risken stor att i de fall stöd riktas till invandrarprojekt, lämnas den somaliska gruppen utanför.   

- I Sverige börjar nu Arbetsförmedlingen trots allt satsa stenhårt på somalierna. Ett seminarium kring dessa företeelser kommer att arrangeras i Göteborg den 18 – 20 maj 2011.  

- I Göteborg har gjorts en förstudie av kommunen, arbetsförmedlingen och migrationsverket i ett gemensamt integrationsprojekt tillsammans med fyra andra kommuner. Minneapolis i USA (där 50 %  av landets somalier finns) har varit förebild. En studieresa gjordes dit. Skatte- och bidragsregler gör att alla delar inte kan kopieras från USA. I Minneapolis satsar man förts och främs på etniska grupper och på eget företagande i bazarer som ses som språngbrädor till det amerikanska samhället. Man börjar med små butiker med företrädesvis somaliska kunder. 

- Förstudien har mynnat ut i ett omformulerat förslag om att skapa en multietnisk bazar. Inget beslut är taget om var denna skulle ligga. Olika förslag finns i luften. Risken finns att också i ett sådant initiativ kan somalierna bli utanför.  

- Det ursprungliga förslaget var ett Svensk-somaliskt Företagscenter. Syftet var att affärskunnande skulle sprida sig utanför den somaliska gruppen – och från andra etniciteter in i den. Etablerade affärsinnehavare skulle samsas med nyetablerade. En förhoppning vore att skapa svensk-somaliska förebilder som bidrar till att bryta den dåliga självkänslan i gruppen. Göteborg skulle bli en del av ett internationellt nätverk av somaliska entreprenörer som redan nu finns på vissa ställen i USA, London, Asien och Afrika.

- Olika möjligheter finns att pröva: finansiell rådgivning, JAK-systemet utan ränteekonomi, mikrolån, etableringsstöd, mentorskap, praktik, sökajobb-kurser. I basarerna ska folk inte hålla på med papper. Vissa personer utses att göra detta. De kan kallas multi-servicepersoner. Oerhört viktigt att entreprenörerna får hjälp med den svenska byråkratin.   De flesta i basaren ska koncentrera sig på att sälja saker och ha kontakt med kunderna.    

- I Eskilstuna, Västerås och Södertälje finns rena saluhallar. För att locka dit svenska grupper måste det finnas mat att köpa i området.  .

- Som vi ser det, är det de starkaste personerna som måste få hjälp att starta. De som får ekonomiskt stöd måste vara väletablerade. Vi vill satsa på att de starkaste blir förebilder och sedan får övriga med sig.  

Welli Abdi:

 - Det går inte att jämföra andra länder med Sverige. Jag har uppfattningen att man bör hjälpa de svaga först. Jag tycker man ska tänka väldigt noga innan man sätter igång. 

Hasan Saad, somaliskjournalist och dokumentärfilmare, bl a för SVT: 

- Somalia har inte varit en fungerande stat på 20 år. I december 2006 gick etiopiska armén till anfall mot Mugadishu. Sedan dess har en och en halv miljon människor flytt.

- Det är stora problem med somaliska ungdomar i Sverige idag. Alldeles för många har inget slutbetyg från skolan. Efter två år tappar man lusten att försöka uträtta något positivt i livet och bygga upp något. I Malmö är många kriminella redan i 18 - 19-årsåldern. Risken finns att de rekryteras till terroristerna i Al Shabab eftersom de lever utanför i samhället. Speciellt från Sverige är detta vanligt. Det är lätt för extremister att rekrytera ungdomar i Sverige. 

- I Dubai finns 400 utvecklade företag där somalier är sysselsatta. Det visar sig att i Dubai behöver en somalier tre veckor för att etablera sig och behöver inte betala skatt. I Kina finns 74.000 somalier. Många arbetar med att sälja. Det har till och med hänt att det flyttat somalier från Sverige till  Kina.   

- Jag startade själv i Dubai 2003. Har därifrån gjort ett tiotal dokumentärer för TV. Hittills klarar jag att försörja mig på detta arbete.   

- I Sverige är företagsklimatet så totalt annorlunda. Många somalier klarar inte sin ekonomi. Kronofogden är efter dem.   

-  Själv kom jag 1987 till Sverige. På den tiden var det större problem med klantillhörighet och dylikt. Tror inte det är så stort problem idag. Nu är det snarast den religiösa uppfattningen och de religiösa symbolerna som bestämmer identiteten.    

Liisa Larsson, integrationsutvecklare Borås stad:  

-  I mars 2010 möttes kommunalråden i Stadshuset i Borås och målade upp en bild av stort utanförskap. Man beslöt arrangera en dag för att öka kunskaperna om somalierna och deras historia. Därefter skulle bildas en strategisk arbetsgrupp för att konkret jobba vidare med åtgärder. Av detta blev ingenting – som det ofta blir i Borås. Min känsla är att det saknas mod att satsa på något specifikt. 

- Jag gjorde en skrivelse till KG Drotz. Den gick vidare till socialnämnden. Man talade om ett Framtids-center. Yttrandet ligger fortfarande i Stadshuset. Sedan har det varit val och omorganisationer. Jag har pratat med Lena Palmén om det.

- Tyvärr stannar sådant här på viljestadiet utan att nå längre.  

Ann-Marie Ekström (fp) fd riksdagspolitiker samt ordförande i Kompanjonen:  

-  Kompanjonen är ett socialt företagande i Sjuhärad. Det är idag ett EU-finansierat projekt för arbetslösa, för personer med aktivitetsstöd och försörjningsstöd och människor som är utanför ordinarie arbetsmarknad. Companion finns på 25 platser i landet. Det hette förr ”kooperativ utveckling”. Har hela tiden stöttat kooperativt företagande. En av medlemmarna är Studieförbundet Vuxenskolan. 

Håkan Lindström, Kompanjonen Svenljunga:

 - Det gäller att ta makten över sitt arbetsliv. Att öka självkänslan, att få känna att man är någon. Jag håller på med ett treårigt projekt som startade i juni förra året. I första gruppen är det två grupper i Svenljunga. Fem somalier är med. Vi håller på med lokalodlade grönsaker. Meningen är att det hela ska växa till en social ekonomisk förening. Några har ersättning från samhället. Några kan bli självbärande. Några kan ta på sig uppgifter som arbetsträning. En tredje grupp ska ägna sig åt skogsvård.

- Jag blir alldeles varm av att höra om förslaget till multi-etnisk basar. Den ska inte ligga på Norrby och inte på Hässleholmen utan i centrum eller i Knalleland. 

Tom Andersson (mp), nyvalt kommunalråd:

-  Vi har tre områden vi vill sätta fokus på. Integration är ett. Det finns så enormt många pusselbitar i detta fält. Det finns inte en linje att följa. Det är enormt komplext. Det saknas kunskap om vad projekten innebär. Inte så mycket kunskap om hur man i själva verket ska göra det. Tidigare har en idé om ”bazar” väckts, men inte så mycket har hänt.  

Johan Walter:  

- Jag kan rekommendera en kontakt med Kenny Sjöberg i Eskilstuna kommun.  Det där med mötesplats viktigt. Migrationsverket och arbetsförmedlingen samarbetar i Göteborg och på andra håll i Sverige.

Daniel Uddling, internationell sekreterare i Caroli församling:

- Den somaliska gruppen är stigmatiserad. Där bör dock finnas en köpmannatradition. Saluhallen måste fungera i samarbete med företag runt omkring. Få förståelse i omgivningen. Det gäller att skapa en förståelse bland majoritetsbefolkningen i Borås.

Håkan Lindström:

- För att Svenljunga kommun ska kunna släppa mark, måste Kompanjonen utvecklas till ett socialt företag. Sådana stöttas av lagen, däremot inte ekonomiska föreningar.

Anne-Marie Ekström:

- Med Kompanjonen finns ekonomiska förutsättningar att starta en saluhall. Som alternativ till centrum kan den ligga på Hässleholmen eller på Norrby. Det skulle locka ut andra människor dit. Också svenskfödda kunder som inte annars skulle ta sig dit.

Tom Andersson:

- Mötesplatser är jätteviktiga. Basartanken finns inte till bara för att det ska finnas en plats att handla. Ska någonting byggas, då ska det kunna fungera under lång tid. Det är inte så många befintliga lokaler att välja på. Det är intressant med tankar åt jordbrukshållet. Ett område som är väldigt underutvecklat och eftersatt i Sverige.

Claes Bergqvist, styrelsen Föreningen Glokala Sjuhärad:

 - Jag tog kontakt med Kjell Berggren, VD för Simonsland, som jag personligen känner. Frågade om hans intresse för att inrymma en internationell saluhall inom hans område. Han var inte så sugen. Är mycket mer inriktad på det textila.

Annika Beckung:

 - Är de gamla lokstallarna fortfarande tomma ?  

 Welli Abdi:

- Apropå diskussionen om klantillhörighetens betydelse  i Somalia vill jag säga att den inte spelar så stor roll för den vanliga majoriteten. Detta har lett till att Somalia blivit ett krigshärjat land.  Det finns många duktiga somaliska affärsmän och affärskvinnor som har förlamats här i Sverige av att ha kommit till ett nytt land.  Många, många invandrare som idag är en belastning skulle kunna försörja sig om de får chansen att frigöra sina riktiga jag.  Tanken på en internationell saluhall är ett väldigt, väldigt viktigt projekt !

Hasan Saad:

 - Jag tänker på att nere i Arabemiraten finns sommarfestivaler. Ett tillfälligt tält skulle vara mycket bra som provprojekt en sommar. Där kunde man ha musik och erbjudanden om att umgås för människor. Samtidigt skulle man sälja olika produkter. Ett sådant tält kunde ställas exempelvis utanför Djurparken eller i Stadsparken.        

Johan Walter:

- Idén med ett gigantiskt tält för liknande ändamål under fyra, fem månader sommarsäsong diskuteras i Göteborg.  

Åke Widfeldt, styrelsen Föreningen Glokala Sjuhärad:

 - Den första idén behöver inte utesluta den andra. Ideella organisationer kan hjälpa till. Varför inte utnyttja Glokala Sjuhärad i sammanhanget ? - Kommunen behöver naturligtvis också vara delaktig. 

- Aktiviteterna i en saluhall skulle inte bara handla om att köpa och sälja. Man skulle också erbjuda tjänster för människor. Tillhandahållande av internet, osv, osv. Det skulle finnas genomgångsmöjligheter för kreativa entreprenörer.

Johan Walter:

 - Resebyråer, cafeer och en blandning av allt kan finnas. Också hjälp med specialiserad juridik kan tillhandahållas. 

Tom Andersson:

-  Småkontor känns som en bra möjlighet. Det är svårt i början. Administrativa tjänster är en förutsättning för att kunna driva verksamheter som dessa.. Tält-idén är också intressant. Mark måste anvisas. Bättre underlag behövs.

Annika Beckung:

- Vid tidigare möten jag deltagit i, talade vi om vad det är att vara ”en stark människa”. Så många av dessa människor som ses som mariginaliserade, är verkligen starka personer.

-  Alla sådana processer måste börja i liten skala. Till att börja med möts vi så här – tjänstemän, politiker, ideella representanter för att inspirera varandra.

Anne-Marie Ekström:

- Bakom Kompanjonen finns ett regeringsuppdrag. Här finns också möjligheter att få utbildning. En plan finns om samverkan med ideella organisationer. Vad  ett sådant arbete innebär i praktiken, det vet vi inte.

Ingemar Gustafsson, styrelsen Föreningen Glokala Sjuhärad:

- Finns möjlighet att verksamhet i någon form kan starta redan  2011 ? I sommar ?

Tom Andersson:

- Det är för tidigt att svara på.

Johan Walter:

 - Det finns inte en enda saluhall i Sverige som går ihop ekonomiskt.

Solveig Lindh-Josefsson, ordförande Föreningen Glokala Sjuhärad:

- Vår förenings budget ligger på i princip 4000 kronor per år, dvs medlemsavgifterna. Från kommunerna har man inte hittat något sätt för oss att få pengar. Invandrarrådet i Borås fungerar inte längre. Vart tar de medel vägen som förut gått till dem ? Det finns hur som helst ett stort behov att skapa mötesplatser för alla.

Liisa Larsson:

 -  Den 10 februari kommer invandrarrådet och dess roll att diskuteras. Det fungerar inte längre. En öppen dialog mellan människor är bättre.

Claes Bergqvist:

 - Vad vi behöver i en förening som Glokala Sjuhärad är inte exakt öronmärkta pengar för det eller det arrangemanget. Vi behöver en mer övergripande finansieringsmöjlighet.

Anne-Marie Ekström:

- Västra Götalandsregionen och Sjuhärads Kommunalförbund har dessa möjligheter att finansiera.

Tom Anderson:

 - Ideerna kring en saluhall är mycket bra. Ska det vara kommunen som tar initiativet ?

Johan Walter:

 - Det måste till en finansiering från kommunen. Andra organisationer behövs i styrgruppen. Någon från Arbetsförmedlingen, någon från Almy.  

Håkan Lindström:

 - Pengar från Europeiska Socialfonden (ESF) finns att tillgå.

Eva Berggren, tidigare engagerad i biståndsprojekt i Sudan och Kenya:

- Idén med ett tält till att börja med är väldigt bra. Det gäller att komma igång med en gång ! Att hyra tält för de pengar som finns att tillgå.

Håkan Lindström:

- Ett gäng människor finns. De får vara med och garantera för lån.

Åke Widfeldt:

- Det vore bra om det gick att pröva idén med tält sommaren 2011. Att samtidigt förbereda för en permanent internationell saluhall. – Arbetsförmedlingen vore viktig att ha med i sammanhanget.

Föreningen Glokala Sjuhärad arrangerar ytterligare ett uppföljande öppet inspirationsmöte kring saluhallsidén i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler , Göteborgsvägen 10 i Borås, onsdagen den 23 februari, klockan 17.00 – 19.00

• Text: Ingemar Gustafsson och Åke Widfeldt. Foto: Ingemar Gustafsson

 

Håkan Lindström:

 

Tankar kring projekt multietnisk ”Saluhall” i Borås

 

Glokala Sjuhärad bjöd in till ”Inspirationsmöte om en internationell saluhall i Borås” på initiativ av Annika Beckung 2011-01-20.

 

Borås:

Lokalisering: Mina tankar är att saluhallen skall ligga där ”alla” rör sig, d.v.s. både svenskar och invandrare. Man bör välja bort Norrby och Hässleholmen/Hulta av den anledningen.  Min motivering: Det är onödigt att skapa extra trösklar.

 

Centrum eller Knalleland bör vara den mest naturliga placeringen.    (forts)

 

Tält

 

Tänker vi tält så kan Krokshallstorget vara ett förslag. Lätt att ta sig till och relativt goda parkeringsmöjligheter (även om vi tar bort några parkeringsplatser).                                                         

I Knalleland blir det lite svårare att hitta en plats för tältet utan att ta bort för många parkeringsplatser. Ett förslag är att man ställer tältet på någon av parkeringarna på Herrljungagatan mot järnvägen. Fördelen är att du har många människor i rörelse och relativt bra parkeringsmöjligheter.                                                                                                      

Ett annat förslag är att man utnyttjar någon av ytorna i närheten av Alidebergsbadet. Här finns inte lika många parkeringsmöjligheter. De parkeringsplatser som finns utnyttjas främst av besökare till Borås Djurpark och Alidebergsbadets besökare.

 

Saluhall

 

Utan att ha undersökt vilka byggnader/lokaler som är realistiska slänger jag spontant ur mig några tänkbara lokaliseringar.                                        

• Krokshallstorget, egentligen de intilliggande lokalerna där Borås Wäfveri varit etablerat. Tänk många människor i rörelse, centralt läge och lättparkerat.

• Knalleland, blir inte lika enkelt att hitta ett bra läge. Det kommer att krävas en relativt stor yta. Parkeringsplatsen utanför Knallerian är en möjlighet. Någon av parkeringarna på Herrljungagatan mot järnvägen är också här en möjlighet.

 

Tänk annorlunda

 

Varför inte ha fast adress i centrum och en sommarvariant i Knalleland!

 

Var hittar vi entreprenörer?

 

Jag följer upp vad Johan Walter sa, nämligen att det krävs starka entreprenörer för att ett projekt av denna dignitet skall få en reell chans. Därför tror jag vi skall söka hos de olika invandrarföreningarna. Låt oss bjuda in en – två representanter från alla invandrarföreningar + t.ex. MITT I BORÅS MARKNADS AB och KNALLELANDSGRUPPEN och representanter för Borås Stad..

Som vid all utveckling är det viktigt att tidigt involvera så många ”beslutsfattare” som möjligt. Ett tungt och relativt komplext projekt som detta kräver samordning.

 

(forts)

 

Brasklapp

 

I Kompanjonen har vi en deltagare som pratar med Borås Stad om att bygga en aktivitetspark ”World of Activities”. Tanken är att bygganden skall ligga mellan Parkhallen och entrén till Alidebergsbadet. Önskan är att kunna samproducera med Borås Djurpark i deras planering av en ny entré. Med lite fantasi känns det lätt att se tre aktiviteter på samma ställe. Saluhall, ny entré till Borås Djurpark och World of Activities. Om planerna på att bygga ett hotell i anslutning till djurparken blir en realitet så ökar förutsättningen för att placeringen kan bli en succé. Enda nackdelen är brist på parkeringsplatser. Det kan naturligtvis bli en positiv förändring i samband med att ett hotell byggs.

 

Håkan Lindström 2011-01-21


 



Senaste artiklarna
Spöksonaten och flyktingpolitiken (2012-04-27) Agneta Pleijel

Inför studieupptakten den 6 februari (2012-01-09) Tommy Josefsson

Ogaden - det glömda folkmordet (2011-12-14) Ingemar Gustafsson

Apropå EAPPI och Reut Sadaka (2011-04-20) Åke Widfeldt

Barn på flykt (2010-08-09) Ingemar Gustafsson

Björn investerar i hållbar utveckling i Nepal (2010-05-12) Anders Hjorth

Migrationspolitik - Utmaningar för en rödgrön flyktingpolitik efter 2010 (2009-10-24) Ingemar Gustafsson

Kalendarium


404 Not Found

Not Found

The requested URL /external/calendar-nffr.asp was not found on this server.

Debatt



Fattiga länder måste få ha hållbar tillväxt - med social utveckling! (2010-03-16)
Anders Hjorth

GÄLLER INLÄRD EGENOKUNNIGHET VID MIGRATIONSVERKET? (2008-11-26)
Jan Åberg

Vettlöshetens triumf (2008-09-13)
Tryggve Emstedt

Tobias tummetotten Billströms nya lag om arbete (2008-04-01)
Tryggve Emstedt

Regeringens ”hål i huvudet-politik” (2008-03-12)
Tryggve Emstedt



Nätverk för Fred och rättvisa | Sjuhärads fria tidning | Redaktionen: redaktionen@fredochrattvisa.org         Om nätverket