Nätverk för
Fred och Rättvisa

Framsidan  Tidningen  Nätverket    Kalendarium
Afghanistan    Palestina    Irak   


2007-03-19
Sverige priviligierat vatteland - än så länge

Sverige är ett privilegierat land när det gäller tillgången på rent vatten i stora mängder. De naturliga förutsättningarna är goda, och vattendistribution och avloppsrening sker effektivt som en del av den offentliga sektorn. Redan i slutet på 1800-talet, långt före den allmänna rösträttens införande, när vattenverk för tätortsbebyggelse började konstrueras, betraktades de som en kommunal angelägenhet. Också små orter på landsbygden skaffade sig vattenverk som ägdes och drevs av det allmänna. Samma sak gällde när reningsverken började byggas ut på 1950-talet.

Vattenförsörjningen blev alltså en självklar del av det svenska välfärdssamhället, precis som utbildning, vård och omsorg. Detta tänkande präglar också lagstiftningen. Vattenlagen slår sedan länge fast att vattenskötseln är en samhällelig angelägenhet som inte får bedrivas i vinstsyfte. Finansieringen av verksamheten ska ske genom avgifter för anslutningar och förbrukning.

Vid en internationell jämförelse framstår vattenhanteringen i Sverige som effektiv och taxorna som låga. Trots betydande investeringar i t ex kemisk rening har priserna för konsumenterna varit stabila under de senaste decennierna. Ökad automatisering och krav på effektivisering har inneburit att omkring 4000 anställda har bortrationaliserats under 1990-talet.

De senaste decenniernas globalisering och nyliberala dominans har på många sätt ändrat det svenska samhället. Vi talar ofta om välfärdssamhällets nedmontering och att folhemsideologin tillhör det förflutna. Även om vattensektorn drabbats betydligt mindre än många andra välfärdsområden har privatiseringstenderna varit tydliga också här.

Ett exempel är att många kommunala vattenverk sedan 1970-talet har organiserats om till kommunala aktiebolag. Motiveringen har ofta varit att bolagsformen i en tid med svag kommunal ekonomi ger andra möjligheter till finansiering av de investeringar som inte kan täckas av avgifter från konsumenterna. Men bolagsformen innebär att medborgarnas insyn försämras och deras möjligheter att avkräva den kommunala ledningen ansvar minskar. Viktiga lagar, som ger oss rätt att ta del av offentliga handlingar och som ger de anställda rätt att också anonymt informera massmedier, gäller inte längre när en offentlig verksamhet bolagiserats.

Nästa steg i riktning mot privatisering är att kommunen lämnar ut driften på entreprenad till privata företag. Servicekontrakt som täcker begränsade delar av driften är vanliga men totalentrepenad förekommer bara i enstaka fall. Särskilt omdiskuterat är Veolias totalentreprenad i Norrtälje. Kontraktet gäller tio år med option på ytterligare två år.

År 2000 sålde Norrköping, en av Sveriges större städer, hela sitt energiverk till det tyskägda Sydkraft, numera E.ON. Hela vattenverket blev därigenom privatägt, något som den gällande vattenlagstiftningen inte hade förutsett. Regeringen tillsatte en statlig utredning som så småningom ledde till att vattenlagen ändrades så att privat ägande av vattenverk inte skulle vara möjligt. Privatisering i form av totalentreprenad av driften förbjöds inte men försvårades på olika sätt. Följden blev att Norrköping köpte tillbaka "sitt" vattenverk från Sydkraft 2005.

Olika slag av privatiseringsförsök är fortfarande aktuella. Efter valet i september 2006 kom en borgerlig majoritet till makten i Stockholm och den har genomfört organisationsförändringar av det kommunala Stockholm Vatten AB som den politiska oppositionen motsatt sig och som många kritiker tror är första steget till en privatisering av delar av verksamheten.


Lasse Karlsson



Senaste artiklarna
Spöksonaten och flyktingpolitiken (2012-04-27) Agneta Pleijel

Inför studieupptakten den 6 februari (2012-01-09) Tommy Josefsson

Ogaden - det glömda folkmordet (2011-12-14) Ingemar Gustafsson

Apropå EAPPI och Reut Sadaka (2011-04-20) Åke Widfeldt

Inspirationsmöte kring idén om internationell saluhall i Borås (2011-02-07)

Barn på flykt (2010-08-09) Ingemar Gustafsson

Björn investerar i hållbar utveckling i Nepal (2010-05-12) Anders Hjorth

Kalendarium


404 Not Found

Not Found

The requested URL /external/calendar-nffr.asp was not found on this server.

Debatt



Fattiga länder måste få ha hållbar tillväxt - med social utveckling! (2010-03-16)
Anders Hjorth

GÄLLER INLÄRD EGENOKUNNIGHET VID MIGRATIONSVERKET? (2008-11-26)
Jan Åberg

Vettlöshetens triumf (2008-09-13)
Tryggve Emstedt

Tobias tummetotten Billströms nya lag om arbete (2008-04-01)
Tryggve Emstedt

Regeringens ”hål i huvudet-politik” (2008-03-12)
Tryggve Emstedt



Nätverk för Fred och rättvisa | Sjuhärads fria tidning | Redaktionen: redaktionen@fredochrattvisa.org         Om nätverket