Nätverk för
Fred och Rättvisa

Framsidan  Tidningen  Nätverket    Kalendarium
Afghanistan    Palestina    Irak   


2005-06-07
ESSÄ: Gene Sharp om ickevåld

Politisk makt brukar definieras som totaliteten av auktoritet, inflytande, tillgång till tvångsmedel som kan uppbådas för att genomföra eller hindra makthavares beslut. Klart är att om vi inte förstår vad makt är för något, är det svårt att finna ett tillfredsställande och effektivt sätt att hantera den. Det finns enligt Sharp i huvudsak två sätt att se makt på, som monolitisk eller beroende:

Monolitisk Beroende
Folket är beroende av de styrandes goda vilja De styrande är beroende av folkets goda vilja
Makten utgår från någon eller några få personer Makten utgår från en mångfald av samhälleliga källor
Makt är självständig, stabil, varaktig och svår att förändra Makt är sårbar och beroende av stöd från många håll

Den monolitiska teorin ligger till grund för i stort sett allt politiskt våld. Makt ses där som en mer eller mindre fixerad kvantitet, något som tas för givet; den är stark, oberoende, beständig och självförstärkande.

Denna monolitiska syn på makt innebär att makt endast kan övervinnas med en ännu starkare makt. Motståndarens makt kan visserligen variera något över tid, men kan endast minskas med destruktiva medel. Med detta sätt att tänka kan makt liknas vid en sten, som man skall slå bort flisa efter flisa ifrån tills den är liten nog eller tills den ligger helt i smulor.

Makten som en stenpyramid kan endast övervinnas genom att man

  1. i en demokrati genom val
  2. statskupp
  3. krig

I ett krig innebär det att man slår mot motståndarens armé, industri, infrastruktur, städer o s v tills de ger sig. Kärnvapen med total utplåning som sista konsekvens är den ultimata varianten på detta tema.

Ur ett icke-vålds-perspektiv ses makt som beroende. Makt är inte något som är inneboende hos någon eller några individer, utan makt är något man ger ifrån sig genom att lyda. Om folket i större mängder slutar lyda - oavsett vad de styrande tar till för medel - kommer de helt eller delvis förlora sin makt.

Den monolitiska makten är alltså beroende av att både de styrande och de styrda utgår från att makten är monolitisk. Uppfattas makten som monolitisk så kommer också makten att vara monolitisk i verkligheten. Sharp menar alltså att alla samhällen, från demokratier till diktaturer, i sista hand är beroende av att en överväldigande majoritet av folket tror på den monolitiska teorin.

Om Sharps teori stämmer, så skulle den förklara varför användandet av destruktiv kraft har varit så ineffektivt - ta bara andra världskrigets terrorbombningar av Tyskland. Med Sharps teori för handen ter sig destruktiv kraft som direkt irrationell. Det är som att lägga all energi på att hålla ångan borta från en gryta på att trycka ned ett lock, och fullständigt ignorera att det brinner för fullt under den. Trycket ökar istället för att minska. Icke-våldet vill istället komma åt makten vid källan.

Maktens sociala rötter

Sharps ståndpunkt är alltså att makt inte är inneboende hos någon eller några individer. Vad är den då? Han ställer upp ett antal punkter för att definiera maktens behov:

  1. Auktoritet. Auktoritet är rätten att bestämma; denna rätt har givits till den styrande frivilligt av folket.
  2. Mänskliga resurser. Hur många det är som lyder de styrande.
  3. Förmågor och kunskap hos de styrande.
  4. Ogripbara faktorer. Vanan hos människor att lyda, ideologi, upplevelsen av att folket har en mission.
  5. Materiella resurser. Ekonomiska medel, naturresurser, transportsystem m m.
  6. Sanktioner. Förmåga att genomföra sanktioner, både mot undersåtar och utomstående motståndare.

Sharp understryker dock att samtliga faktorer ovan i allra sista hand beror på lydnad. Auktoritet som fungerar effektivt grundar sig på frivillighet och inte tvång. Auktoriteten är också det mest grundläggande för varje styrande. De styrande behöver enormt mycket mänskliga resurser, vars lydnad är avhängigt auktoriteten. Det går åt många människor till att sköta administrationen, hålla ekonomin igång och över huvud ha en fungerande stat.

Alla beslut är i sista hand avhängiga att det finns någon som genomför dem. Makt kan visserligen upprätthållas med tvång, men fortfarande måste det finnas någon som genomför detta tvång. I sista hand är alltid makt en interaktion mellan de styrande och de styrda.

Faktorer som ligger bakom lydnad:

  1. Vana. Människan är van vid att lyda. Det har också att göra med seder och bruk, att man upplever at det finns en nytta med makten och att man är beroende av dess existens.
  2. Rädsla för sanktioner. Sanktionerna kan ha många ansikten, men här avses de fysiska sanktionerna.
  3. Moralisk plikt. De samhälleliga föreställningarna om vad som är moraliskt riktigt.
    1. För det allmännas bästa. Makten ses som skydd mot asociala element. Man kan anse att makten gör fel, men man tror att det skulle bli värre utan den.
    2. Övermänskliga faktorer. Tron på ledarskapet som representant för Gud, religionen, rasen, nationen, Sanningen eller dylikt.
    3. Legitimitet. Man anser att makten är legitim i enlighet med tradition, lag, konstitution eller dylikt.
    4. Normkonformitet. Beter sig i enlighet med de normer som finns i samhället.
  4. Egenintresse. Man ser att man har något att vinna på det, som pengar, prestige och position. Detta är det sätt som de styrande har kontroll över den minoritet med vars hjälp man styr majoriteten.
  5. Psykologisk identifikation med de styrande. Upplever en emotionell koppling till de styrande. Detta är vanligare i samhällen som ligger nära sammanbrott och det finns ett behov av något att tro på och hålla fast vid.
  6. Zoner av tolerans. Det finns alltid en viss tolerans för lagar, man kan t ex vara "mindre förtjust" i dem.
  7. Frånvaro av självförtroende hos de styrda. Folk kan föredra att ha någon som styr dem, de kan lida av utmattning eller apati. Man kan betrakta de styrande som mer kvalificerade att fatta beslut än de själva.

Men lydnad är aldrig oundvikligt. Merparten av alla människor lyder av ren vana - sannolikt gör vi alla det. Men det finns alltid några som är olydiga i större grad än andra. Och när det kommer till massolydnad så kan man se att det ligger mycket i Sharps teori, som exemplifieras med indiernas kamp mot kolonialmakten, och på senare tid har vi sett hur regim efter regim fallit i Östeuropa.

Sharp är tämligen teknisk i sitt resonemang, som går ungefär så här: Om en grupp fortsätter en ickevåldskamp trots att de möter allt brutalare våld, kommer motparten framstå som allt mer motbjudande. Den allmänna opinionen kommer känna sig allt mer främmande inför ens motpart och det är troligare att de också går med i motståndet. Det kan också gälla polis, militär och statstjänstemän. Utomstående kommer också att reagera på motpartens brutalitet och ge ökat stod för ens sak, de kan till exempel börja med ekonomiska sanktioner mot ens motpart.

För att sammanfatta så är lydnad avhängigt dels frivillig lydnad, dels genom hot om sanktioner. Det måste också erkännas att denna frivillighet är strakt begränsad av sociala, ekonomiska och politiska faktorer, liksom att den är avhängig föreställningar, normer och värderingar hos individen.

Men samtidigt måste också understrykas att individen alltid kan välja att inte lyda, till och med under hot om fysiska sanktioner. Ett exempel. Om en man döms till fängelse och följer med dit lyder han. Men om han vägrar och istället bärs dit kan han inte sägas lyda, oavsett om resultatet blir det samma. Lydnad är alltså bara för handen när man följer en order. Genomförande av sanktioner behöver leda till lydnad.

Att fysiskt flytta på någon eller fysiskt hindra någon att flytta på sig är inte ett genomdriva lydnad. Att straffa någon innebär inte att beslutet genomdrivs: om någon vägrar att gräva ett dike dödas som straff kommer diket ändock att förbli ogrävt. Det är inte sanktionerna själva som får beslut att bli genomförda - det är rädslan för dem.

Tar man det i ett större perspektiv med många som inte lyder ser man att det krävs oerhörda mänskliga resurser för att genomdriva sanktioner. Den överväldigande delen av alla beslut måste därför alltid genom att någon är villig att göra det - av vilken anledning det än må vara. Men givetvis krävs en oerhörd offervilja att genomlida fysiska sanktioner.

Det här leder till några påståenden som låter tämligen obekväma:

Leo Tolstoj:

"Ett kommersiellt företag förslavade en nation som består av 200 miljoner människor. Berätta detta för en man som är fri från all vidskepelse, och han kommer misslyckas med att begripa vad dessa ord betyder. Vad betyder det att trettio tusen man … har underkuvat över 200 miljoner … ? Klargör inte siffrorna att det inte är engelsmännen som har förslavat indierna, utan att det är indierna som har förslavat sig själva?"
Errol E Harris:
"… en nation får den regering som de förtjänar, och för dem som upplever detta påstående som smaklöst är antingen en liten minoritet av dissidenter, för få för att påverka den allmänna opinionen som de är offer för, eller de vars missnöje är oförenligt med deras praktik, och som fast de inte vill samarbetar med den tyranni som de beklagar sig över, ofta utan att ha det klart för sig."

Mattias Linder
mattias@rmproductions.cc



Senaste artiklarna
Spöksonaten och flyktingpolitiken (2012-04-27) Agneta Pleijel

Inför studieupptakten den 6 februari (2012-01-09) Tommy Josefsson

Ogaden - det glömda folkmordet (2011-12-14) Ingemar Gustafsson

Apropå EAPPI och Reut Sadaka (2011-04-20) Åke Widfeldt

Inspirationsmöte kring idén om internationell saluhall i Borås (2011-02-07)

Barn på flykt (2010-08-09) Ingemar Gustafsson

Björn investerar i hållbar utveckling i Nepal (2010-05-12) Anders Hjorth

Kalendarium


404 Not Found

Not Found

The requested URL /external/calendar-nffr.asp was not found on this server.

Debatt



Fattiga länder måste få ha hållbar tillväxt - med social utveckling! (2010-03-16)
Anders Hjorth

GÄLLER INLÄRD EGENOKUNNIGHET VID MIGRATIONSVERKET? (2008-11-26)
Jan Åberg

Vettlöshetens triumf (2008-09-13)
Tryggve Emstedt

Tobias tummetotten Billströms nya lag om arbete (2008-04-01)
Tryggve Emstedt

Regeringens ”hål i huvudet-politik” (2008-03-12)
Tryggve Emstedt



Nätverk för Fred och rättvisa | Sjuhärads fria tidning | Redaktionen: redaktionen@fredochrattvisa.org         Om nätverket